fredag, november 23, 2007

American Gangster, filmen lika bra som skivan. Eller ännu bättre?

Jag ser inte speciellt mycket ny film längre. Vet inte om det egentligen beror på att jag "vet" att det görs sämre filmer när det görs så bra teveserier som det gjorts de senaste åren. Misstänker att jag helt enkelt är lite för slö och intresserad för att orka försöka sålla ut den massiva mängden kalkoner från de enstaka bra filmer som fortfarande produceras.

Särskilt sällan tittar jag på ny film på bio, men i kväll gick jag på premären av "American Gangster". Strax efter att man har berättat hur sällan man ser på film har ju inte det uppbyggda filmkritikerkapitalet som starkast växelkurs, men jag menar att jag ändå kan avgöra när en film är bra eller dålig.

Det här är en bra film. Nä, en fantastisk film.

Äsch: "American Gangster" är den största bioupplevelse jag har haft sedan... Sedan? Sedan jag och Gus kollade "Pulp Fiction" på bio, cirka 1994, på Kungsgatan i Göteborg.

Det är suspension of belief så det sjunger om det, man sugs in i filmduken och åker nästan med till 70-talets Harlem. Denzel och gladiatorn är verkligen strålande skådisar och manuset verkar alldeles för verkligt för att handlingen ska kunna vara baserad på en sann historia, om ni förstår vad jag menar.

Och det ä-r coolt med T.I., Common Sense och RZA som skådisar i en sån här film. Det var till och med coolt med järnhandlarn från Deadwood och Idris Elba, mer känd som Stringer Bell från The Wire.

Förresten, fan vilken liten skit Tip är - det var inte alls svårt att föreställa sig Com som hans farsa...

Som vanligt menar jag att kritiker är alldeles för snabba med att försöka finna fel och brister i underhållningsprodukter med namnet "American Gangster". Alla andra betyg än det allra högsta för den här storslamsvinnaren på nästa års Oscarsgala är fega och töntiga.



Trailern till "American Gangster" är inte den där vanliga sortens trailer som lovar mer än filmen levererar. Filmen är mycket bättre än trailern. Från YouTube.

Måste berätta en grej, som någon säkert tycker är töntig: Den enda gången jag rycktes ut ur filmhandlingen var när Common dök upp som Denzels brorsa. Och inte för att jag lyssnat på Commons musik i mer än ett decennium, utan för att jag träffat Common en gång. I Göteborg 1998.

"Jag har suttit under cymballamporna på Nef och pratat med Frank Lucas brorsa". Tanken började svindla...

3 kommentarer:

Slöve sa...

Vad säger du fredde eftersom det inte blev något vettigt resultat av vår vadslagning förra matchen så tar vi väl en runda till i morgon.

Check Yourselfish sa...

Ja vad fan, jag höjer insatsen. Det ligger en stadig whiskeydrink - säg en Rusty Nail - i potten.

Slöve sa...

Risken är att du kan bli jävligt full nästa gång vi ses.

shareknapp

Bookmark and Share