onsdag, juli 04, 2007

En kort recap av några galna dar

Onsdag morgon, förra veckans onsdag alltså, strax efter åtta på morgonen. Platsen är motorvägen, närmare bestämt E4 några kilometer från Tystberga utanför Nyköping. Blå rök kommer ur avgasröret på bilen och motorn i den rätt nyinköpta Saaben stannar. Mindre än en halvmeter från den framdundrande tunga trafiken blev vi stående, väntande på bärgning. Under tiden lyckades Saabförsäkring via mobil lugna oss med löfte om den förträffliga stilleståndsförsäkringen som skulle stå för bärgning, hyrbil och i stort sett en ny bil om det skulle behövas. Allt för en självrisk under 5.000 kr.

Hyrbil till Stockholm. L80 har möte, jag köper två reaskivor (Perceptionists och Roots andra) och en så löjligt billig golfdriver (498 kr) att jag snart glömt att byte av turboaggregat är rätt dyrt och allt annat hustle som krånglat till min dag.

Det skulle visa sig att det enbart var en svag förhandsvisning av skitdagen som följde därpå, torsdagen.

Byter ut hyrbilen till en med dragkrok. Vi hade ju liksom räknat med att kunna dra mäklarsläpet med alla flyttgrejerna efter Saaben som står upphissad i Nyköping. På väg därfrån ringer verkstan och säger att försäkringsbolaget vägrat betala något på den maskinskada som min bil har. Bilen är nämligen för gammal för den försäkring jag köpt.

Ingen - varken försäljaren i bilhallen eller Saab Försäkrigs pigga telefonisttjejer - hade orkat berätta att det är rätt meningslöst med just det skyddet till just min bil på grund av att bilen inte hämtats ut det år som står på årsmodellen utan i oktober året innan. Så försäkringsdamen säger bistert att jag ska lämna tillbaka hyrbilen omedelbart om jag inte vill betala hela kostnaden själv.

Det är ju inte ett alternativ eftersom jag behövde dra ett flyttsläp efter någon bil och vi inte kunde komma på någon annan bil med dragkrok. Så det fick bli en hyrbil för egna skattade pengar. En hyrbil som dessutom visade sig inte ha fungerande lykt- och blinkerskoppling på de fyra resor Gamleby - Västervik tur och retur som vi hunnit med i helgen.

Flytten gick ganska bra i alla fall. På lördag kväll vid nio hade vi fått in 80% av vår shiie och kroppen hade ännu inte förstått hur tungt det är med vinyl- och CD-skivor. Däremot hade samlade årgångar av bland mycket annat Hip-Hop Connection, Sonic och Uncut redan börjat göra sig påmint. Jag tror att det var sista gången mina poptidningar fick flytta med mig.

Söndagens flytt av småskräpet gick också bra, men något gjorde ont. I båda fotlederna och i båda handlederna. Ingen träningsvärk i musklerna utan rent inflammatorisk värk i lederna. Jag intalar mig att det är för att mina muskler är för starka för mina leder när jag tar i nära max i två hela dagar. L80 är skeptisk, medan jag haltar fram på ett pensionärsliknande sätt.

Nu bor vi i alla fall i vårt 123 kvm stora trähus och vi trivs storligen. Jag är rätt säker på att vi till slut hittade rätt kåk.

CY CY CY

Media har förresten börjat nysta i nyheten om Rockpartys ekonomiska trubbel. Kalmar-tidningen Barometern (och framför allt poptjejen Emelie Lund) har skrivit en rad artiklar med den numera före detta festivalchefens lierade som uppgiftslämnare. Notera att inga andra media vågat haka på storyn, eftersom Lunds anonyme uppgiftslämnare är den enda som vill prata om frågan...

Barometern OT 3 juli - Rockparty skakas av interna strider
Barometern OT 3 juli - Lennart Beijer "Vi är i en svår situation"
Barometern OT 3 juli - Föreningen vill sälja fastighet till kommunen
Barometern OT 4 juli - Ord står emot ord i Rockparty

Kort sagt kan man beskriva Lunds artiklar så här:

1. Det är stor personstrid i Rockparty med Rock Citys VD Putte Svensson på ena sidan och den numera före detta festivalchefen med utrensningstendenserna på andra sidan.
2. Den senare verkar mena att lösningen på festivalens alla problem är att sälja fast egendom och lägga ner företag som ägs av Rockparty.
3. Svensson - av många, mig inkluderad, ansedd som Rockpartys själ och hjärta - skulle enligt Lunds uppgiftslämnare ha blivit ohyggligt arg (låter lite som Svensson) och både hotat att hoppa av och dessutom motarbeta Rockparty (låter inte alls som Svensson) om planerna sattes i verket.
4. Slutligen skulle Svensson ha krävt att den numera före detta festivalchefen med utrensningstendenserna och hans handgångne ekonomiman skulle avsättas omedelbart.
5. Emelie T Lund har ändå inte förstått strukturen i Rockparty och okritiskt gått på sin anonyma uppgiftslämnares linje i storyns helhet. Lite synd.

Här kommer en kommentar som ni kan suga på lite:

Snacka om idiotiskt att försöka skylla mångmiljonförlusten i festivalen på dotterbolagen!

Ett bra festivalår smittar en stor festivalpublik av sig med en stor matförsäljning hos Metropol och ibland till och med en stor it-service-intäkt hos Musiclink. Om publiken uteblir så uteblir de stora försäljningssiffrorna. Självklart är det mer festivalens fel att allihop går med förlust.

Men det är inte den huvudsakliga anledningen till att Rockparty måste undvika att sälja ut och lägga ner sina bolag. Samhället Hultsfred är beroende av den struktur som föreningen och dess företag byggt upp. Tar man bort det ramlar Hultsfred ner tio-femton år i tiden och det kommer dessutom att bli onändligt mycket dyrare för festivalen om man inte har alla de egna resurser att tillgå vid uppbyggnad och genomförande. Festivalen skulle då bli helt beroende av konsulter bosatta i storstaden, något som den numera före detta festivalchefen med utrensningstendenserna har velat hela tiden. Han har helt enkelt inte någon ansvarskänsla för orten som motparten i striden, Putte Svensson.

Där har ni en entreprenör med socialt ansvar, som vet att det man betalar tillbaka till närsamhället kommer att betala igen sig hundrafalt. Det är vad som kan komma att rädda Hultsfredsfestivalen.

Läs sista numret av Veckans Affärer (finns som pdf här) som kom före sommaren för mer kunskap om företagande med samhällsansvar...

Hoppas att Per Alexanderson blir festivalchef. Det borde han ha blivit redan julen 2003 och de som var Rockpartys starka män då - Patrik Axelsson och Putte Svensson - vet nog om det plågsamt väl.

Nu.

Frågan är om det är för sent.

CY CY CY

Sista avsnittet av "Studio 60 On The Sunset Strip" var en rejäl besvikelse även om det åtminstone inte gjorde ont i hjärtat att titta på det. Aaron Sorkin har blivit blödigt förtjust i sina karaktärer och slutet var som ett avsnitt av skitserien "I Sjunde Himlen" ungefär...

CY CY CY

Nu åker vi till Nyköping och hämtar den restaurerade turbomotorn och sen blir det Beastie Boys på Grönan. Är lite skeptisk ifall Yauch, Mike D och AdRock bjuder på en helt instrumental funkshow, men tror att det blir lite hits också.


_

3 kommentarer:

Durmer sa...

Har jag nånsin sagt att det ska bli ovanligt skönt med semester i år ;)

Check Yourselfish sa...

Det har du säkert sagt, men inte till mig.

Jag förstår dig - ångesten är så tät efter en backfestival att det går att åka snowboard på den.

Det är bara att bryta ihop och komma igen! C ya!

Harry sa...

Hey Fredrik,
Helt klart underhållande läsning.

shareknapp

Bookmark and Share