torsdag, oktober 20, 2005

Greg Dulli och hiphopen

Om du är född på 80-talet och som jag gillar rap, så är risken stor att du aldrig ens hört talas om en 40-årig rocksångare från Cincinnatti, Ohio vid namn Greg Dulli.

Det är synd och jag tänkte ändra på det.

Greg är bandet The Twilight Singers och han har startat en ny konstellation med gamle Screaming Trees-sångaren (och numer även Queens of the Stone Age-medlemmen) Mark Lanegan som heter Gutter Twins.

Men framför allt är Greg Dulli för mig sångaren, textförfattaren och den huvudsaklige låtskrivaren i 90-talsbandet Afghan Whigs. Whigs klumpades ofta ihop med grungevågen på tiden det begav sig, men förutom låtar med både lugna och klimaktiska partier samt etiketten Sub Pop på de första albumen hade de sanningen att säga inte särskilt mycket gemensamt. Afghan Whigs gjorde snarare soulinfluerad och ganska egensinnig rockmusik, med texter som känns. Och som de känns.

Även om jag gillar allt med Dullis sång på så är Afghan Whigs skiva "Gentlemen" från 1993 kronan i verket. Där lägger han några rader om grymhet i förhållanden och outhärdliga uppbrott som är så plågsamt träffande att man beroende på dagsform ibland inte orkar lyssna. Men framför allt är "Gentlemen" en av skivhistoriens bästa album, i min hylla bara matchad av Outkasts "ATLiens", Pharcydes första och Beastie Boys "Paul's Boutique".

Men vad i hela friden har Greg Dulli med hiphop att göra? skriker ni. Ja, kopplingen kanske är lite långsökt, men han är faktiskt nere med skiten. Kommer ni ihåg min gamla post om Entourage där filmregissören Ted Demme flashade förbi. Jag måste fortfarande skriva en hel bloggpost om Demme någon gång, men han är inte helt oviktig heller för den här posten. Ted Demme startade och hade hand om Yo! MTV Raps när det fortfarande var TV-rutans allra bästa program. Ni vet då när Chuck D kunde stå på en ramp och rappa live i studion, medan Fab 5 Freddy förberedde en intrevju med C.L. Smooth eller Rakim eller Biggie.

Ted Demme och Greg Dulli var så goda vänner att Dulli när regissören dog av en överdos 2002 slängde ett helt färdiginspelat men ännu inte utgivet album, för att det kändes för positivt. Deras samarbete kan man se i universums bästa grabbfilm (ja, den är till och med bättre än "Swingers" och "Clerks") "Beautiful Girls", där Afghan Whigs dyker upp på baren där Michael Rapaport (rap-aficionado även han!) försöker låtsas förföra Uma Thurman på sitt sinnessjuka sätt.

Kolla också Dullis egen frågelåda - Access på Twilight Singers-siten (thetwilightsingers.com) - där listar han årets bästa album hittills. Att han har med Kanyes senaste är inte så förvånande, men riktigt glädjande är att han rankar Atmospheres "Can't imagine how much fun we're having" högt. Greg Dullis motsvarighet i hiphopen är nämligen Sean Likes-Ugly-Girls Daly. Det finns så många beröringspunkter mellan hur de båda skriver om sina relationer till kvinnor att jag plötsligt inser att det är just därför jag formligen älskar båda artisterna.

Jag fick chansen att både träffa och se Afghan Whigs live en gång, när jag den 26 mars 1999 jobbade som scenchef på Umeå Opens stora Idunscen. Greg Dulli hade precis kommit tillbaka från en tids sjukfrånvaro efter att han spräckt skallen i ett helt galet bråk med en krogvakt året innan (alltså: Dulli partajade rätt vilt på den här tiden). Konserten, som ju pågick medan det var tänkt att jag skulle jobba med att ta emot andra artister och med allmän festivallogistik, var det allra bästa jag någonsin sett och jag stod som fixerad vid scenkanten.

Rockbandet Afghan Whigs var en veritabel Soul Revue, med kraftfull negresskör och en nära karaokeliknande coverkavalkad. Moneybrother Wendin brukar vara ganska öppen om sina influenser, men jag har aldrig hört honom erkänna att han fick idén att koppla rock och soul från Dulli. Gissa till exempel vilket rockband som spelade Lauryn Hills "Ex Factor" först? Jag "missade" mer än ett anrop på komradion. Jag erkänner inte bara det, utan även att jag rördes så djupt att jag störtgrät i kulissen. Inte så proffisigt utfört scencheferi kanske.

Att träffa Greg Dulli var såklart skrämmande, men han var rejält annorlunda mot vad jag trott. På ett bra sätt. Jag kände som tur är till att man uttalar hans namn som "Dooley", vilket min gode vän DaPete fick erfara en helt annan gång. Peter och jag delar för övrigt passionen till Dullis texter, sångstil och musik.

Det är förresten löjligt effektivt att bonda med män i trettioårsåldern om man delar Dulli-intresset (och nu nödvändgitvis vill bonda med män i trettioårsåldern). NRK Petres motsvarighet till Musikjournalen heter Musikkmissjonen vars redaksjonssjef - svenske Christian Finnskog - blev så impad av att jag droppade Afghan Whigs på första platsen i frågan "säg fem artister du skulle vilja ha sett live (oavsett om de finns eller inte och om du sett dem eller inte)?" på en förfest vid Roskildes incheckningslada för ett och ett halvt år sedan - att helgens radarpar i drickeriet därmed redan var utsett.

Finnskogs egen berättelse om en helg i LA med Gred Dulli som avslutades med sköna damer och omoral i Lemmy Motörheads villa uppe i Beverly Hills gick förresten inte av för hackor, men den får han nog berätta själv. Tills du springer på honom kan du läsa hans roliga jämförelser mellan svenskar och norskar i samband med firandet av unionsupplösningen tidigare i år här.

Brandts nya gubbkliina klädlina "Evil Machinery" är snygg. Tack för huvisarna (och login i helgen), mannen!

Hiphopklädförbudet i NBA är verkligen för jävligt, men till och med ännu lite värre var Peppe Engs överlama skämt med New Era-smäck och yo-gester i TV4:s sportsändning på torsdagskvällen.

Varför klippte förresten SVT bort Marie Lehmans fråga som fick Leksands nye nödtränare Masken Carlsson att närapå bryta ihop före matchen? Var det för att vi själva inte skulle kunna få avgöra om frågan var elak eller inte?

Otroligt otäcka bilder på när Brynäs tuffing Kouparainen bärs ut från matchen mot HV71, hoppas det inte var så illa som det såg ut.








2 kommentarer:

kick ass sa...

Ja!

Mera knäppa historier och berättelser om hur de kreativa och galna hänger ihop med allt jag verkligen gillar!

Finfin läsning, tack för det!

Check Yourselfish sa...

Vassågo. Saknar inte rockenrållivet så värst mycket, men inte träffar man såna helgalna orginal som Finnskog, Tomas Selzer, eller han musiksjefen Håkon Moslet i det kommunala...

shareknapp

Bookmark and Share