torsdag, maj 26, 2005

Såg en båt sjunka igår

Det är fan inte varje dag. Blupp och sen låg den liksom vid kajen, men åndå inte.

Mitt nya kontor är så jädra fint beläget och skönt privat att jag kan komma på mig själv med att sitta och kolla på båtarna ute på fjärden, kanske lite för länge ibland. I kåken på bilden, på andra våningen. Där sitter jag och glanar. Men det regnar in. Dripp, dropp, i en röd hink.

Varmast i Sverige hade vi idag, 25* plus moms. Sommarn kom lite överraskande, om jag ska vara ärlig. Men jag klagar inte. För helvete!

Börjar dock irritera mig rätt mycket på hur Västervik och Gamleby suger musten ur min mobil, om den ens har signal. Trodde vi flyttade från landet - till civilisationen - men om man försöker föra ett samtal i bilen så går det inte att åka mer än max fem minuter innan man kommer ner i någon märklig rymdskugga. Bygg ut skiten. Grymtar och gnäller gör jag.

Jag har ju några år kvar, tills jag skulle passa i BBC:s serie "Griniga gamla gubbar", men jag fnissade loss ganska mycket i soffan nyss. Riktigt kul, särskilt Will Self och Bob Geldof. Och Lemn Sissay för fanken.

Blev fotad för framtida publicering i tidningen idag. Bortsett en del pressfotografer under Hultsfredsåren tror jag det var första gången sedan studenten som en professionell fotograf tagit sig an uppgiften att få mig snygg på bild. Mia är ju ett proffs, men uppgiften är grannlaga...

Mitt parabolprojekt ligger på is. Vill. Verkligen. Ha. Fler. Kanaler. Nu.

2 kommentarer:

kick ass sa...

sjunkande båtar verkar så lugna

hade du å andra sidan suttit i ett fläskigt hus vid kopparmärra hade du kanske sett en cykel glida iväg något oväntat i sidled från sin ägarinna igår eftermiddag

om det var en grop i bangladesh-asfalten göteborg är begåvad med eller det blankslitna brunnslocket låter jag vara osagt..

när kalaset(?!) tack vare grusasftaltens feta friktion väl stannade någonstans mitt på vagnspåren var ialla fall jag glad att vagnarna går lite mindre ofta på kvällarna..

Check Yourselfish sa...

Det låter som aj, men det är verkligen omöjligt att slita blicken från en olycka in progress.

När jag var nyinflyttad i Göteborg cyklade jag ner för Aschebergsgatan och strax nedanför där Petter bor fastnade framhjulet på min bredsulade mountainbike i spårvagnsspåret i gatan. Snacka om tvärstopp, höll på att slå ihjäl mig. Tur att man inte var nykter...

Ännu värre är det när man kör bil på regnvåta (och gärna lövtäckta) spårvagnsspår. Särskilt vid Sahlgrenska av någon anledning. Höll på att inte ta mig upp ur spåret och istället landa på hållplatsen vid Linné en gång. Där får man INTE köra bil.

shareknapp

Bookmark and Share